Referat

Språkfel orsakar problem för läsaren

I artikeln ”Vad är det för fel på ett fel” skriver Lars Melin, docent i nordiska språk vid Stockholms universitet, om vad ett språkfel kan ställa till med för läsaren. Institutionen för nordiska språk i Stockholms universitet har genomfört olika undersökningar för att ta reda på detta. Sedan tidigare har Ulf Teleman, professor vid Lunds universitet, i en skrift från 1979 skrivit upp tre punkter för vad ett fel kan ställa till med. Dessa punkter är att det tar längre tid, läsaren blir irriterad och dennes motivation minskas.

Genom en undersökning vet man nu att det tar 22 procent längre tid att läsa av ett felstavat ord än ett rättstavat, detta var inte ord i en text utan enstaka ord som kommer upp på en datorskärm. Denna stora tidsskillnad gäller inte om de felstavade orden finns i en sammanhängande text. Anledningen till detta är enligt språkpsykologer att dessa fel omedvetet ”repareras”, denna så kallade reparation förlänger lästiden med minst fem minuter. Men det allvariga med felstavade ord i en text är att förtroendet för både texten och den som har skrivit texten minskar rejält, ungefär med 20 procent. Fast förtroendet verkar minska mer om det handlar om slarvfel än okunnighetsfel. Dock påverkar inte ens riktigt många stavfel att läsarens motivation för texten minskar.

Ett flertal undersökningar visar att även om läsaren har en förmåga att omedvetet reparera fel i en text har ändå ett stavfel endast 50 procents chans att inte bli sedd. Två fel räcker för att läsarens förtroende texten ska minska och då även förlänga lästiden. När det gäller förtroendet sker en varaktig minskning upp till sex fel per sida. Fler stavfel gör ingen större skillnad. En annan sak som påvisats är att försökspersoner som läst en text med fel har varit missnöjda över andra saker som dålig disposition, svåra formuleringar m.m. De andra som har läst samma text utan stavfel klagar inte över detta fast det är samma disposition och formuleringar i båda texterna.

Vidare pekar Lars Medin på att andra språkfel som satsradningar och symmetrifel inte utgör samma risk som stavfel, oftast händer ingenting alls. Men ibland kan dessa fel påverka såväl minne som förtroende kraftigt negativt, till och med mer negativt än stavfel. Enligt Medin beror detta på att tecken som skiljetecken och ändelse ger läsaren tips om meningens fortsättning. När dessa tecken inte är korrekta får då läsaren inte dessa ledtrådar, och blir då inte lika säker på fortsättningen av en mening. I de flesta fall är läsarens gissningar om meningens fortsättning korrekta fast dessa fel finns i meningen. Men ungefär var femte gång är de felaktiga och då påverkar detta läsaren rejält på ett negativt sätt. Det kan alltså konstateras att det inte är just dessa fel som irriterar läsaren, det är vad felen bidrar till. Detta förklarar också varför det varierar så mycket mellan olika försökspersoners reaktioner på satsradningar och symmetrifel, läsare störs endast ungefär var femte gång.

Slutligen kan man då sammanfatta vikten av att inte slarva med stavning, satsradningar och andra fel som kan få stora konsekvenser för texten. Det kan också konstateras att människan är väldigt duktig på att undgå fel i en text utan att denne själv vet om det.